VD-bedrägeri är när någon via mejl eller telefon utger för att vara till exempel VD, ekonomiansvarig eller annan person i ledande befattning inom ett företag. Genom att utge sig för att vara denna person förmås företagets medarbetare att utföra handlingar som medför skada för det aktuella företaget. Ofta är det en faktura på betydande belopp som är brådskande att betala. Eftersom det är bråttom och uppmaningen kommer från en nyckelperson genomför medarbetaren betalningen utan att kontrollera att uppgifterna faktiskt stämmer. 

Några enkla tips

• Säkerställ att beslut om betalningar fattas i samråd mellan två personer, så kallad "två i förening".
  
• Upprätta och inför rutiner för betalning av fakturor eller frågor av känslig karaktär.
• Kontrollera alltid uppgifter muntligen på ett telefonnummer du själv letat upp innan betalning sker.

Skydda företaget mot kapad mejl genom att skapa klara och tydliga regler som säger att ingen på företaget ska genomföra ekonomiska transaktioner med enbart ett mejl som underlag. Uppdraget att utföra en överföring, kanske över ett visst belopp, ska alltid kontrolleras muntligt med uppdragsgivaren.

Håll koll på det här

• Kontrollera att avsändaren är äkta och inte manipulerad, dvs inte "spoofad".
• Kontrollera att uppgifterna sedan förra betalningen inte är ändrade.
• Större betalningar bör kontrolleras muntligt, särskilt om det är bråttom.

Om du råkat illa ut 

Kontakta banken omgående. Vi kommer göra allt vi kan för att hjälpa dig. Kom ihåg att polisanmäla!

Så här skyddar du företaget mot bluffakturor:

• Skaffa bra rutiner för hur fakturor ska hanteras.
  
• Var noggranna i era kontroller av fakturor från leverantörer. Vad gäller fakturan? Vem i företaget har godkänt beställningen ? Säkerställ att beställaren verkligen har gjort en beställning och att inte bara namnet har använts! Är några uppgifter "nya" i fakturan mot tidigare faktura? Säkerställ betalningsuppgifterna genom att kontrollringa leverantören på ett nummer du själv tagit fram.
• Använd Svensk Handels varningslista över företag som har blivit anmälda för att skicka bluffakturor. Där får du också råd om hur du ska göra om du misstänker att du har fått en bluffaktura.
  Varningslistan (svenskhandel.se)
  

Investeringsbedrägerier startar ofta genom att den drabbade ser en lockande annons, eller får tips från någon via sociala plattformar eller i samband med surfande på Internet. Tipset handlar om mycket lönsamma investeringar där man placerar sina pengar i t.ex. Kryptovaluta.

Man uppmanas att göra en mindre investering, eller att lämna sina kontaktuppgifter för att få mer information.

Du blir sedan kontaktad – vanligtvis per mejl eller telefon - av en bedragare som erbjuder dig en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond eller liknande. Numera handlar erbjudandet nästan uteslutande om ”lönsamma” placeringar i så kallade kryptovalutor.

Hur går det till?

Det är bråttom och du måste fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation och att det är en skattefri affär. Många av dessa förslag verkar backas upp av olika kändisar (falska annonser utan de inblandades medgivande)

Ibland vill man också träffa dig personligen och bedrägerierna är ofta skickligt planerade. De utförs vanligen med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och webbplatser.

Så skyddar du dig

• Var försiktig om du aldrig hört talas om företaget som kontaktar dig, eller om du inte förstår investeringen som de erbjuder dig.
• Var försiktig om det inte finns några årsbokslut och delårsrapporter.
• Lämna inte ut någon information om dig själv eller din privatekonomi.

Obs: Den avkastning som bedragarna erbjuder är vanligtvis väldig hög jämfört med andra typer av placeringar. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det tyvärr oftast det.

Läs mer om investeringsbedrägerier på FI:s och Konsumentverkets webbplatser:

Investeringsbedrägerier | Finansinspektionen (fi.se)

Investeringsbedrägerier | Hallå konsument – Konsumentverket (hallakonsument.se)

Om du är utsatt

Kontakta banken, berätta vad som har hänt. Din berättelse kan hjälpa banken att utreda vad som hänt, och kanske hjälpa andra som annars riskerar att utsättas på liknande sätt. Väldigt ofta är bedragarens tillvägagångssätt detsamma, om och om igen. 

Polisanmäl!

Ta hjälp av din omgivning, du kan också kontakta brottsofferjouren (brottsofferjouren.se)

Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Har man en gång blivit utsatt för ett romansbedrägeri är risken stor att bedragarna försöker igen. Ibland först flera år senare. Det är vanligt att någon hör av sig och erbjuder hjälp med att få tillbaka förlorade pengar. Den som ringer säger sig ofta ha kännedom om ett tidigare bedrägeri och hänvisar exempelvis till att de ringer på uppdrag av en myndighet, bank eller juridisk avdelning.

Bedragaren vill ofta komma åt din dator och ber att du installerar ett program för fjärranslutning. Argumentet kan vara att det då blir lättare att visa en presentation av vad de har hittat. Eller ber dig visa information från din Internetbank. Går man med på detta kan bedragaren komma åt både känslig information på datorn och de pengar som finns på bankkontona.

En annan vanligt förekommande fortsättning på bedrägeriet är att någon form av avgift ska betalas för att få hjälp. Ingen seriös aktör arbetar på detta sätt. 

Bedragaren försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter via en falsk e-postadress eller via sms, till exempel genom att få dig att klicka på länkar.

Syftet är att locka dig att besöka en webbplats där du ska ”logga in” eller ”uppdatera ditt BankID” , bekräfta dina kortuppgifter eller lämna svarskoder från din bankdosa.

Det kan även vara ett sms där du uppmanas att ringa ett falskt nummer.

Hur går det till?

Oftast försöker bedragarna använda sig av avsändarnamn eller webbadresser som liknar banker eller andra kända företagsnamn. Om du klickar på en länk, kommer du till en sida som liknar din vanliga inloggningssida på banken, eller en sida som ser ut som en sida med ”BankID Support”.

Exempel på vad det kan stå::

"Hej, vi misstänker bedräglig aktivitet på ditt konto. Ring spärrservice på tel: 073*******"

(i samtalet får bedragaren dig att tro att du talar med banken och måste använda din säkerhetsdosa).

Se också dessa exempel.

Telenor varnar för falska sms om röstmeddelande (sakerhetskollen.se)

Polisen varnar för sms från "ditt barn" (sakerhetskollen.se)

Swedbank varnar för pågående smishingkampanj (sakerhetskollen.se)

Så skyddar du dig

• Öppna inte mejl och bifogade filer som du inte förväntat dig att få. Dessa kan ”smitta” datorn med virus och banktrojaner, som i värsta fall kan leda till att ditt konto töms av bedragare. Klicka inte heller på länkar i sms, eller ring nummer, som verkar misstänkta. Kolla alltid upp att numret är rätt på annat sätt om du bestämmer dig för att ringa.
• Lämna aldrig ut personlig eller ekonomisk information - till exempel PIN-kod, lösenord, med mera - via sms, mejl eller på osäkra webbplatser.
• Svara aldrig på falska/misstänkta sms, mejl eller skräpmejl som verkar misstänkta.

Om du fått ett bluff-sms

• Vidarebefordra misstänkta sms/bluff-sms till 7726 - ett gemensamt nummer för alla svenska teleoperatörer. Då kan dessa blockera sms som syftar till bedrägeri från att skickas till fler personer. Numret 7726 motsvarar ordet SPAM på telefonen och är ett globalt etablerat att rapportera bluff-sms på. Så gör du för att vidarebefordra:

1. Håll fingret på smsets textruta och tryck långsamt.
2. I pop-up:en som dyker upp - klicka på "Mer".
3. Klicka på pilen längst ner till höger.
4. Skriv 7726 i fältet "Till".
5. Tryck på pilen till höger för att vidarebefordra fejk-sms:et.